Hur många åker kollektivt i sverige
Motionen blir ett naturligt inslag i vardagen som minskar risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar och ledbesvär. Den kan även spela en viktig roll för att bryta utanförskap, minska barriärer och förbättra integrationen mellan olika stadsdelar genom att öka kontakterna.
För mc-förare och mopedister är risken 22 gånger större och för cyklister 46 gånger. Genom att de som reser kollektivt går av och på vid hållplatser och stationer skapas det kundunderlag för kaféer, restauranger och annan service. Denna service attraherar sedan andra verksamheter som i sin tur skapar stadsmiljökvaliteter som människor uppskattar.
Källa: Kollektivtrafikbarometern. Det kommer att yttra sig i höjda markvärden och att andra verksamheter väljer att placera sig i lägen med bra kollektivtrafik. På detta sätt växelverkar de två sätten och skapar optimism och framtidstro på de platser där det finns stationer och hållplatser. Styrmedel och åtgärder som stärker kollektivtrafiken förbättrar tillgängligheten mer för kvinnor än för män och bidrar därmed till ett mer jämställt samhälle.
Gratis kollektivtrafik fördelar och nackdelar
Kollektivtrafiken för helt enkelt arbetstagare och arbetsplatser närmare varandra. Kollektivtrafik är inget självändamål. Kollektivtrafiken är kort sagt ett fördelningspolitiskt verktyg för att skapa jämlika förutsättningar för medborgarna och bygga ett hållbart och välintegrerat samhälle. Av de samhällsekonomiska nyttor som kollektivtrafiken skapar, är den ökade tillgängligheten för dem som åker med kollektivtrafik den överlägset största.
Det finns forskning som visar att tillgänglighet genom kollektivtrafik påverkar bostadspriser mer än tillgänglighet med bil. Segregationen och de sociala klyftorna skulle öka. Omkring 60 procent av befolkningen över sex år är helt eller delvis beroende av kollektivtrafik vid resor där de inte kan gå eller cykla. Kollektivtrafiken minskar bilköerna och behovet av parkeringsplatser Om de som i dag reser med buss, pendeltåg, tunnelbana och spårvagn istället skulle åka bil skulle trängseln på vägar och gator bli betydligt mycket värre än i dag.
Kollektivtrafikens samhällsnytta
Men kollektivtrafiken skapar inte bara frihet för människor att ta sig dit de vill. Det gör den enligt forskningen på två sätt. Sysselsättningseffekten gynnar enligt forskningen framförallt grupper i samhället som är svaga på arbetsmarknaden. Utan kollektivtrafik skulle stora grupper förlora tillgängligheten till arbetsplatser, fritidsaktiviteter och service.
Dagens ETC
Det är på grund av dessa nyttor för resenärerna och samhället, det som brukar kallas kollektivtrafikens samhällsnytta, som kommuner och regioner organiserar, upphandlar och delfinansierar den lokala och regionala kollektivtrafiken. Om man för kollektivtrafikresenärer räknar in promenaden och cykelturen till och från hållplatsen är risken att råka ut för en olycka dubbelt så stor för bilister än för en bussresenär.
Dessutom skapar kollektivtrafiken nytta för samhället, till exempel genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och minska klimatutsläppen. Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa till och från arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och service. I Sverige cyklar kollektivtrafikresenärer dubbelt så mycket, och går tre gånger så mycket som bilister.
När människor litar på att kollektivtrafiken kommer att leverera samma tillgänglighet år efter år börjar de planera sin vardag utifrån den.
Kollektivtrafik - en investering i samhällsnytta
Etableringen av service leder till att platserna blir målpunkter. När kollektivtrafiken ökar genomsnittslönen stiger dessutom samhällets skatteintäkter. Även godstrafiken skulle drabbas genom att det skulle ta längre tid att leverera varor till butiker och företag. Kollektivtrafiken är dessutom på god väg att bli helt fossilfri. En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har kollektivtrafiken som enda resealternativ.
När platserna blir målpunkter ökar resandet dit, vilket gör det svårare att försämra tillgängligheten och förtroendet för utbudet ökar. Framförallt i våra stora städer, men även i många tätorter. Restiden för bilister skulle bli längre, det skulle ta längre tid att hitta parkeringsplats, trafiksystemet skulle bli känsligare för störningar och det skulle bli svårare att veta när man kommer fram.
Genom att kollektivtrafiken gör det smidigt och billigt för människor att nå många arbetsplatser vidgas deras arbetsmarknader och företagen får lättare att rekrytera personal med rätt kompetens. Inom forskningen pekar man på att det uppstår en "matchningseffekt" som gör arbetsplatser mer produktiva och genomsnittslönen högre än om människor hade fått hålla till godo med färre arbetsplatser att välja mellan.
Kollektivtrafiken blir en katalysator för att skapa stadsmiljökvaliteter som i sin tur kan bli en motor för bland annat bostadsbyggande. Den som tar bilen till jobbet släpper ut mer än 20 gånger mer koldioxid än den som tar spårvagnen, tunnelbanan eller tåget. Riskerna när man går eller cyklar till och från hållplatsen minskar skillnaderna, men även med detta inräknat är det fortfarande betydligt säkrare att åka kollektivt.
Även här skapar kollektivtrafiken bättre matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare.