Hur bemöter man en person på sjukhuset
Vem man än är inom vården känns det som om själva bemötandet är av stor vikt. Vem är jag? Ska vi gå på en promenad? I de olika faserna reagerar man på olika sätt och det är viktigt för vårdpersonalen att känna till dessa faser och reaktioner för att kunna bemöta patienterna på bästa möjliga sätt. Det är bra att komma ihåg att vi alla reagerar olika men att man alltid ska ta det lugnt och försiktigt.
Ett bra tips är att fråga: hur vill du att jag ska vara när vi är tillsammans? Jag fick återfall i njuren och det blev en mycket stor operation.
Det finns mycket man själv kan göra. När man får en cancerdiagnos är man ofta väldigt rädd, orolig och nervös. Hur kan man då bemöta cancerpatienter? Ett gott bemötande ger förtroende, hopp, lugn och kunskap. Då kan den cancerdrabbade få berätta hur hon eller han vill ha det, vad man vill göra och vad man vill eller inte vill prata om.
Jag har också två år ordnat mjukdjursinsamlingen där mjukdjuren går till barnavdelningen på Vasa Centralsjukhus.
Hur kan man själv som cancerpatient underlätta vardagen? Jag är 33 år, klasslärare och utvecklingspsykolog och studerar till sjukskötare. Att få sitta tillsammans med en läkare som inger trygghet och som har ett gott positivt bemötande är viktigt och lugnande. Efter allt detta har jag försökt komma tillbaka.
En enkel operation av en venport ledde till komplikationer och jag fick ligga på sjukhuset flera veckor. Att ge ett bra bemötande gäller inte bara vårdpersonal utan även familj, vänner, kollegor. Jag är en glad och utåtriktad, social och trevlig varelse med många järn i elden som brinner speciellt för barn och sjuka.
Kund, anhörig, sjuk, närstående eller patient. Tyvärr fick jag äggstockscancer , blev opererad två gånger och borde ha varit frisk.
Samtal med patient och närstående - RCC Kunskapsbanken
Som cancerpatient är jag aktiv och ställer frågor för att få mera kunskap om hur allting fungerar. Lyssna, finnas där, ge tid och trygghet. Jag var sängpatient i ett halvt år och behövde hjälp med allt. Som anhörig, kollega eller vän kan man också hjälpa till på olika sätt. Vårdpersonalen har ändå blivit bättre på att ta med de anhöriga i vården och berätta för dem hur de kan hjälpa till.
Men jag kan också beskriva mig såhär: jag är en väldigt ung kvinna som haft cancer två gånger, gått igenom många operationer och behandlingar, komplikationer och svårigheter men som tagit mig upp till ytan igen och försöker leva ett normalt liv. Vårdpersonalen borde tänka extra mycket på cancerpatientens psykiska välmående. Ibland räcker det att lyssna eller bara finnas där, ge en kram eller en hand på axeln.
Efter det fick jag cytostatika över 20 gånger på två månader och blev väldigt dålig.
Bemötande och behandling av personer som utsatts för våld
Cancerpatienter går igenom krisens olika faser - chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och till sist nyorienteringsfasen. Någonting som ofta tyvärr glöms bort är de anhöriga.
Hur cancerpatienter vill bli bemötta beror på deras personlighet. Detta kort om mig och vad jag gjort. Som föreläsare för vårdpersonal och läkare vill jag ge mycket av det positiva men även förbättringsförslag, det vill säga hur jag som cancerpatient vill att vården kunde förbättras. Men många vill få svar på frågor om vad som komma skall, till exempel operationer och behandlingar. Man vet kanske inte vad man ska göra eller säga eller hur man ska vara.
Ofta ser vårdpersonalen på det fysiska och glömmer tyvärr bort det psykiska. Jag talade om bemötande i vården samt om hur en god vård kunde se ut utgående från patientperspektivet. Hur vårdpersonalen bemöter cancerpatienter är viktigt. Ju mer kunskap man har om någonting desto bättre förberedd känner man sig. Det är inte alltid lätt att vara nära en vän som har cancer.