Hur långt mellan kräftburarna
Vättern är den enda sjön där allmänheten har rätt att fiska kräftor på allmänt vatten utan särskilt tillstånd. Om man inte planerar att koka sina kräftor direkt så måste man förvara dem på rätt sätt. Man bör därför försöka leta upp såna platser och placera sina burar där. Gemensamt för alla kräftburar är att de har har någon form av ingång ar , oftast trattformad.
Tips och utrustning för kräftfiske - Uteliv
En kräftbur eller kräftmjärde är ett redskap som används för att fånga kräftor i. Förr började kräftfisket den 7 augusti kl De flesta svenskar väljer ändå att hålla på traditionerna och inleda kräftätandet i början av augusti. Efter att man betat burarna sänker man ned dem antingen en och en med separata flöten, eller i en länga lång rad burar med m mellanrum på en och samma lina.
Kräftor har vi ätit i Sverige sedan sen medeltiden. Ej för tjockt lager av kräftor i varje balja, annars kan de kväva varandra. Undantaget är Vättern där kräftor får fiskas i allmänt vatten under en begränsad tid.
Snart är den efterlängtade kräftsäsongen här. Kräftor trivs bäst på platser med gömställen, t. Kräftburarna agnas vanligtvis med död vitfisk, t. Kräftmjärdar finns i olika material och varienter. Läs mer på Vättern. Sen låter man dem ligga i tills det är dags att vittja ta upp och tömma dem.
Hur agnar man Kräftburar?
Signalkräftan känns igen på den ljusa fläcken på klon. De vanligaste är gjorda av nät av plasttråd som t,ex Wiggler eller Ron Thompson, eller i formsprutad plast som Augustmjärden eller Trappy kräftmjärde. Bäst är att sumpa dem i en kräftsump, men har man inte möjlighet till det och istället ska förvara dem hemma så ska man förvara dem såhär:.
För att få fiska kräftor i Sverige måste man generellt sett vara yrkesfiskare eller fiskerättsinnehavare med eget vatten, men det finns undantag. Som svar på ökad efterfrågan på kräftor att äta beviljades stora utsättningar av signalkräfta i svenska vatten, vilket ledde till att kräftpesten spreds. Nej, det är bättre man förvarar dem i baljor i någorlunda sval miljö. Man kan också fiska med kräfthåv.
Är det gott om kräftor i sjön kan man vittja så ofta som var fjärde timme. Flodkräftan är tyvärr inte så vanligt förekommande längre, och vi äter nästan bara signalkräfta idag. Det innebär att man inte längre får odla eller plantera ut signalkräfta, men det är tillåtet att ha dem i dammar. Fiske efter kräftor sker vanligtvis med kräftbur, även kallat kräftmjärde. Vi säljer en mängd olika fångstredskap för kräftfiske.
I Sverige finns två arter av sötvattenskräfta. Kräftor överlever mycket bättre UTAN vatten när de tagits upp från sjön, och man ska därför inte förvara dem i en hink eller i badkaret med vatten i. Till en början var dock kräftorna huvudsakligen mat för finare folk och först under slutet av talet spred sig traditionen att äta kräftor bland vanligt folk. Fiska kräftor kräver att man först har koll på vilka regler som gäller.
I början av talet kom kräftpesten och slog ut stora delar av beståndet.
En stor anledning till att flodkräftorna minskat på senare tid är illegala utsättningar av signalkräfta, och sen är den med på EU:s lista över invasiva arter. För att få fiska kräftor måste man vara yrkesfiskare med särskilt tillstånd eller ha eget fiskevatten för att få fiska kräftor. Fisket får ske under tre helger i augusti och september.
I annat fall kan man låta burarna ligga i från kväll till tidig morgon. Gör man det ändå krävs mycket god syretillförsel med hjälp av syrepump eller liknande, annars kommer de flesta dö av syrebrist.
Idag är kräftpesten utbredd och hotbilden är hög för de kvarvarande flodkräftbestånden. Dels vår inhemska, svenska flodkräfta Astacus astacus , dels den från Nordamerika importerade signalkräftan Pacifastacus leniusculus. I vissa sjöar och vattendrag säljs fiskekort för kräftfiske.