Tio tankar om tid
I båda dessa fallen upplever många det som att en rörelse är inblandad; en rörelse som skiljer sig åt från vår rörelse i rummet. Detta beror på att de få ordnade tillstånd som representerar ett helt glas med vatten i är så ofantligt mycket färre än alla andra kombinationer av glas- och vattenmolekyler, så sannolikheten att molekylerna av en slump skulle ordna sig i denna formation är nästan obefintlig.
Det kommer då att finnas flera möjliga kombinationer som är mer oordnade än som är mer ordnade, och därmed är det sannolikt stor att systemet i nästa ögonblick är mer oordnat, men på samma vis är sannolikheten lika stor att systemet vid ett tidigare ögonblick är mer oordnat än just nu. Denna "vandring" från ordning till oordning kan ses som ett rent statistiskt fenomen och är inte skönjbar på atomernas nivå, men på makroskopisk nivå blir det påtagligt: Ett glas med vatten som faller till golvet och går sönder kommer inte av sig självt att sätta sig samman igen, och vattnet förblir utspillt.
Men är det verkligen så? För att förstå tidens riktning måste man därför utgå från att universum uppstod ur ett tillstånd med exceptionellt låg entropi [ 2 ].
Bilden till höger visar ett exempel där en pendel som svänger fram och tillbaka kan ses som en vågformad struktur genom rumtiden en av rummets tre dimensioner har tagits bort för att detta ska kunna visualiseras. Det var först på talet som fysiken lyckade få grepp på tidens asymmetri. Matematiskt sett kan man konstatera att en partiell differentialekvation som är hyperbolisk har en unik lösning längs tidsdimensionen om man specificerar Cauchy data på rumsdimensionerna vid en godtycklig tidpunkt.
I den klassiska fysiken Newtons fysik och även Einsteins relativitetsteorier styr fysikens lagar entydigt vilka händelseförlopp som är möjliga, och det går att beskriva världen som ett fyrdimensionellt rum fyllt av statiska geometriska strukturer vars former helt och hållet bestäms av dessa lagar och som inte förändras. SI-enheten för tid är sekund , utifrån vilken längre traditionella enheter är definierade som minut , timme , dag , vecka , månad , år , decennium , sekel , millennium.
Tidsangivelser görs med fördel enligt internationell standard ISO som är väl koordinerad med svenska riktlinjer och skrivregler.
Tio tankar om tid - Bodil Jönsson - Google Books
Mänskligheten har uppfunnit kalendrar för att hålla reda på dagarnas, veckornas, månadernas och årens gång. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Till skillnad från rörelser i det vanliga tredimensionella rummet så sker denna rörelse automatiskt, vare sig vi vill det eller inte, och till skillnad från rörelser i rummet så går tiden bara i en viss riktning — det är en tydlig skillnad mellan det förflutna och framtiden. Låt oss titta på ett system i ett godtyckligt ögonblick när molekylerna befinner sig i en viss formation.
Denna ständiga ökning av systemets oordning har ofta tagits som en förklaring av tidens asymmetri mellan förflutet och framtid, och därmed riktningen på "tidens pil", men en noggrann analys visar att resonemanget är ofullständigt. Många människor upplever tiden som något som vi rör oss fram igenom, eller så upplever de det som att vi står still men att tiden kommer som en ström, ungefär som en sten som ligger still i en flod med forsande vatten.
Andra SI-prefix för multipelenheter är tänkbara och decimaltid har föreslagits med dygnet som utgångspunkt. Vissa kosmologer som förfäktar kvantgravitationsteorin menar att Big Bang — snarare än att vara utgångspunkten för tiden — bara var ett övergående stadium i ett evigt universum. Men vår förståelse av tiden är ganska trevande och skakig.
Tiden tycks vara asymmetrisk. En mätanordning för tid kallas klocka eller ur. Det är sålunda ganska svårt att hitta någon riktig objektiv fysisk eller matematisk beskrivning av vad tidens gång egentligen består i. Craig Callender [ 1 ] har argumenterat för att det som skiljer ut tiden från rumsdimensionerna är att den beskriver riktningen i vilken information kan fortplantas.
Det används flera olika kontinuerliga tidsskalor : Universell tid , Internationell atomtid TAI , som är basen för andra tidsskalor, Koordinerad universell tid UTC , som är standard för vardaglig tid, jordtid TT , etc.
Tid kan mätas, liksom andra fysikaliska dimensioner. På atomernas mikroskopiska nivå är detta ännu påtagligare. Det finns egentligen inget i denna bild som ger någon upplysning om i vilken riktning tiden går. Med detta synsätt har inte heller tiden någon början eller något slut. Den allra noggrannaste klockan är ett sk. Den gängse synen på Big Bang är, att även tiden skapades då. Här råder symmetri mellan det förflutna och framtiden, och olika fysiska processer kan lika gärna ske i vilken tidsriktning som helst.
En väldigt noggrann klocka kallas kronometer.
Tio år senare : tio tankar om tid
Och mer intressant blir det med frågor som: Hur kan tiden ha en början och hur var det i så fall före? Frågan blir då istället att förstå varför universum från början har en låg entropi. Termodynamikens andra huvudsats , om att entropin hela tiden ökar, leder till förutsägelsen att universum kommer att hamna i ett tillstånd där alla temperaturskillnader är utjämnade och inga processer längre kan ske. Enligt termodynamikens andra huvudsats "entropilagen" tenderar entropin i ett slutet system att öka och kan inte minska.
Med utvecklingen av termodynamiken infördes begreppet entropi som ger en förklaring till tidens irreversibilitet och dess obönhörliga gång i en enda riktning. Entropin är ett mått på oordning: ju större ordning desto mindre entropi, ju större oordning desto större entropi. Om vi inte ser på tiden ur någon specifik betraktares synvinkel, så finns det ingen tidpunkt som är mer speciell än någon annan, det går inte att hitta någon punkt som är mer "nu" än andra.
Inom fysiken har tiden snarare samma ställning som de rumsliga dimensionerna. Notera dock gärna att alla andra specifika kombinationer har en lika stor statistisk sannolikhet.